Bolån

Vad är ett bolån?

Ett bolån är en låneform som används för att finansiera bostadsköp, oavsett om det gäller en bostadsrätt, villa eller fritidshus. Har du redan en bostad som inte är fullt belånad, kan du även använda bostaden som säkerhet för att ta ett nytt bolån, till exempel för renoveringar eller andra större utgifter.
Det som utmärker bolån är den låga räntan och att bostaden används som säkerhet för lånet. Vissa långivare kallar det också för bostadslån, men begreppen betyder samma sak.

Fördelar med bolån – och när det passar bäst

Låg ränta
Den största fördelen med bolån är den låga räntesatsen. Jämfört med andra typer av lån, som privatlån eller kreditlån, är räntan på bolån betydligt lägre eftersom bostaden fungerar som säkerhet. Detta minskar långivarens risk och gör lånet mer förmånligt för dig som låntagare.

Höga lånebelopp utan övre gräns
Bolån är anpassade för stora belopp. Du kan låna upp till 85 % av bostadens värde. Har du redan ett bolån kan du höja det upp till denna gräns, vilket gör det möjligt att använda lånet för exempelvis renoveringar eller för att lösa dyrare lån och krediter.

Lång amorteringstid
Bolån har ofta mycket lång löptid, vanligtvis mellan 40 och 50 år. Den långa amorteringstiden innebär lägre månadsbetalningar, vilket gör att även ett stort lånebelopp kan hanteras utan att påverka din ekonomi på samma sätt som ett privatlån.

Kan du få bolån med betalningsanmärkning?

Ja, det är möjligt att få ett bolån även om du har en betalningsanmärkning, men utbudet av långivare blir betydligt mer begränsat. Kreditgivare gör alltid en helhetsbedömning av din ekonomiska situation innan de beviljar ett lån. Om du har en medlåntagare eller en borgenär ökar dina chanser att få lånet godkänt, eftersom det minskar risken för långivaren.

Listränta, ränterabatt och snittränta – Vad betyder det?

När du jämför bolån stöter du ofta på termer som listränta, ränterabatt och snittränta. Här förklarar vi vad de betyder och hur de påverkar ditt bolån:

Listränta
Listräntan är den högsta räntan som en bank erbjuder på bolån. Det är en vägledande siffra som visar vad räntan maximalt kan vara. I praktiken får dock de flesta låntagare en lägre ränta, eftersom många långivare ger rabatt på listräntan.

Ränterabatt
Ränterabatten är den procentsats som banken drar av från listräntan för att erbjuda dig en lägre ränta. Om bankens listränta exempelvis är 2,00 % och du får en bolåneränta på 1,80 %, innebär det att du fått en ränterabatt på 0,20 procentenheter.

Snittränta
Snitträntan är den genomsnittliga räntan som banken har erbjudit till sina kunder under en specifik tidsperiod, oftast föregående månad. Denna ränta ger dig en bättre indikation på vad kunder faktiskt har fått för ränta, jämfört med listräntan.

Vad ska du tänka på?

• Listräntan är inte den faktiska räntan: Eftersom listräntan sällan är den ränta någon faktiskt får, kan den vara missvisande om du inte också tittar på ränterabatt och snittränta.

• Snitträntan är en genomsnittssiffra: Den visar vad andra kunder har fått för ränta, men det betyder inte att du själv kommer att erbjudas samma ränta.

• Ansök hos flera banker: För att hitta det bästa erbjudandet bör du skicka in ansökningar till flera långivare. På så sätt kan du jämföra deras erbjudanden och välja det som passar dig bäst.

Genom att förstå dessa begrepp och jämföra flera långivare kan du enklare diskutera med banken och förstå olika erbjudanden.

Rörlig, bunden ränta eller räntetak – vad ska du välja?

När du tar ett bolån kan du välja mellan rörlig ränta, bunden ränta eller räntetak. Här förklarar vi de olika alternativen så att du enkelt kan förstå vad som passar bäst för dig.

Rörlig ränta

Rörlig ränta, också kallad 3-månadersränta, justeras var tredje månad.

Fördelar:

• Flexibilitet: Du kan lösa lånet i förtid eller byta bank utan extra kostnader.

• Historiskt lönsamt: Rörlig ränta har oftast varit billigare över tid jämfört med bunden ränta.

Nackdelar:

• Oväntade höjningar: Om räntan stiger kan det påverka din ekonomi negativt.

Passar dig som vill ha flexibilitet och tror att räntan inte kommer att stiga kraftigt framöver.

Bunden ränta

Med bunden ränta låser du räntan under en bestämd tid, till exempel 1, 3 eller 5 år.

Fördelar:

• Trygghet: Du vet exakt vad du ska betala varje månad, oavsett om räntan går upp.

• Skydd mot räntehöjningar: Om räntorna stiger kraftigt betalar du fortfarande den ränta du låst in.

Nackdelar:

• Mindre flexibilitet: Det kan bli dyrt att lösa lånet i förtid eftersom du måste betala en så kallad ränteskillnadsersättning.

• Historiskt dyrare: Bundna räntor har i längden ofta varit mindre fördelaktiga än rörliga.

Räntetak

Räntetak innebär att du har rörlig ränta, men det finns en maxgräns för hur hög räntan kan bli. Det fungerar som en försäkring mot kraftiga räntehöjningar.

Fördelar:

• Skydd: Räntan stiger inte över en viss nivå.

• Flexibilitet: Du kan ta del av låga räntor under perioder.

Nackdelar:

• Extra kostnad: Du betalar en premie för räntetaket, vilket gör lånet dyrare.

• Minskat utbud: Färre banker erbjuder detta alternativ idag.

Passar dig som vill ha trygghet mot oväntade räntehöjningar men ändå vill behålla viss flexibilitet.

Att tänka på om du väljer bunden ränta eller räntetak

Om du väljer bunden ränta eller räntetak och vill lösa lånet i förtid kan du behöva betala en ränteskillnadsersättning. Denna avgift beror på lånebeloppet, återstående löptid och räntesatsen.

Om du delar upp lånet i flera delar, till exempel en del med bunden ränta och en del med rörlig ränta, räknas lånet fortfarande som ett. Du kan alltså inte byta bank utan att betala avgift för de bundna delarna.

Sammanfattning

• Rörlig ränta: Flexibelt och ofta billigast över tid.

• Bunden ränta: Tryggt men mindre flexibelt.

• Räntetak: Kombination av trygghet och flexibilitet, men till en extra kostnad.

Fundera över din ekonomiska situation och hur mycket osäkerhet du kan hantera för att välja det alternativ som passar bäst för dig.

Amorteringskrav - Återbetalning av lån

När du tar ett bolån avgörs amorteringskravet av hur mycket du lånar i förhållande till bostadens värde, det vill säga belåningsgraden. Här förklarar vi vad som gäller.

Vad är belåningsgrad?

Belåningsgraden visar hur stor andel av bostadens värde som är belånad.

• Exempel: Om bostaden är värd 2 miljoner kronor och du lånar 1 miljon kronor, har du en belåningsgrad på 50 %.

Så fungerar amorteringskraven

Amorteringskravet bestäms av belåningsgraden:

Belåningsgrad över 70 %

• Du måste amortera 2 % av lånebeloppet per år tills belåningsgraden är under 70 %.

Belåningsgrad mellan 50 % och 70 %

• Du måste amortera 1 % av lånebeloppet per år tills belåningsgraden är under 50 %.

Belåningsgrad under 50 %

• Inget krav på amortering.

• Du kan välja att amortera om du vill.

Extra krav om lånet är stort i förhållande till din inkomst

Om du lånar mer än 4,5 gånger din årsinkomst före skatt måste du amortera ytterligare 1 % av lånebeloppet per år, utöver det ordinarie kravet.

Vad betyder amortering?

Amortering innebär att du betalar av på ditt lån så att skulden minskar. Detta har flera fördelar:

• Lägre räntekostnader eftersom du betalar ränta på ett mindre belopp.

• Ökad trygghet om räntorna stiger eller bostadspriserna sjunker.

Vad är ett amorteringsunderlag?

Ett amorteringsunderlag är ett dokument som visar vilka amorteringsvillkor som gäller för ditt lån. Det innehåller information om:

• När bostadens värde fastställdes.

• Hur mycket du amorterar varje månad.

När behövs det?
Om du vill byta bank för ditt bolån behöver du alltid ett amorteringsunderlag, även om det inte finns något amorteringskrav.

Sammanfattning av amorteringsregler

• Över 70 % belåning: 2 % amortering per år.

• Mellan 50–70 % belåning: 1 % amortering per år.

• Under 50 % belåning: Inget amorteringskrav.

• Lån över 4,5 gånger årsinkomsten: Extra 1 % amortering.

Att amortera är inte bara ett krav – det är också ett sätt att stärka din ekonomi på lång sikt!